Vedeldning har i alla tider varit ett naturligt
inslag i svenska hem. Fortfarande är ved en viktig värmekälla men
i dag dominerar olja och direktverkande el stort i våra småhus.
Omkring 75 procent av villaägarna har olje- eller eluppvärmda bostäder.
Men vedeldare finns fortfarande. Minst 600 000 villor i Sverige är
helt eller delvis uppvärmda med hjälp av ved. I sotningsdistriktens
register finns det 280.000 vedpannor och 870.000 lokaleldstäder
såsom
braskaminer och kakelugnar.
Som biobränsle ligger veden fortfarande
helt ohotad på första plats men konkurrensen hotar. Hårdförpackat
träspill i form av pellets blir alltmer populärt som bränsle.
I över 30 000 villor brinner redan de små träpelleterna i pannor
och kaminer. Riksdagen har bestämt att förnyelsebara energikällor
ska svara för en större andel av energiförsörjningen i framtiden.
Du
som vill byta från el och olja till uppvärmning med ved eller
pellets kan därför söka olika sorters energibidrag som gör investeringen
lite lättare. Vänd dig till länsstyrelsen för mer information.
Vad är biobränslen och varför är de så bra?
Till biobränslena
räknas alla typer av växtmaterial som kan brännas direkt eller
som kan omvandlas till flytande eller gasformigt bränsle. Biobränslen är
förnyelsebara till skillnad från de fossila (exempelvis olja)
som tar slut och inte återskapas.
Till biobränslena räknas trädbränsle,
agrara biobränslen (till exempel energiskog), torvbränsle och
biobränsle från avfall.
Pellets är en form av förädlat biobränsle som
tillverkas av trädrester från sågverken och den övriga skogsindustrin.
Både ekonomin och miljön vinner på att man använder biobränslen.
Vid förbränningen släpper biobränslena ut samma mängd koldioxid
i atmosfären som växtligheten själv gör när de bryts ner naturligt.
Allt blir en del i kretsloppet. Fossila bränslen kommer däremot
ur jordskorpan. När de eldas ökar halten koldioxid i atmosfären.
Något som bidrar till den så kallade växthuseffekten som bland
annat innebär temperatur- och klimatrubbningar.
För miljövänlig
vedeldning krävs dock att villaägaren eldar på rätt sätt och
har rätt utrustning. Hushållskassan
tjänar på att olja och el byts mot biobränsle. Har du möjlighet
att köpa ved till lågt pris eller kanske till och med har skog
på egen mark blir vedeldning ett mycket billigt sätt att värma
upp huset. Uppvärmning med pellets kostar cirka 30-40 öre per
kilowattimme färdig värme jämfört med oljans 55-60 öre per kilowattimme
och elvärmens 55-65 öre.
Elda med ved är visserligen ett
förnyelsebart bränsle men felaktig vedeldning kan vara både miljöfarlig
och hälsovådlig. Vedeldare som använder gamla och omoderna pannor
släpper ut stora mängder tjära i luften. Något som bland annat
kan orsaka cancer. Dessutom lider många människor med astma och
luftrörsproblem av grannarnas vedeldning.
Numera finns vedpannor
med bra förbränning och rätt konstruerad lufttillförsel på marknaden
men fortfarande har omkring tre fjärdedelar av Sveriges vedeldare
gammal utrustning. Tänk på att verkningsgraden i en gammal vedpanna är
låg, högst 50 procent. Veden förbränns dåligt och tjärbildningen ökar.
I nya, effektiva pannor är verkningsgraden cirka 85 procent.
Något som kraftigt minskar utsläppen av tjära och andra miljöfarliga
kolväten. Oavsett om pannan är gammal eller ny krävs en ackumulatortank.
Med en sådan kan du elda med hög och jämn belastning.
Ackumulatortanken
fungerar som en effektutjämnare som lagrar värmen och sedan släpper
ut den vid behov. Något som gör att vedeldningen blir effektivare,
mer bränslesnål och därmed vänligare mot miljön.
I
dag ska alla nya vedpannor som installeras vara uppfylla miljökraven och mycket
tyder på att ackumulatortank blir obligatorisk inom några år.
Minsta ackumulatorvolym som ska installeras är 1500 liter. Skillnaderna
mellan gammal och ny teknik är enorma när det gäller tjärutsläpp.
Vid småskalig vedeldning i ej miljögodkänd panna utan ackumulatortank
blir det årliga utsläppet närmare 270 kilo. Samma eldning med
bästa vedteknik släpper ut 0,5 kilo tjära i luften.
